Har din kropp fastnat i ett tillstånd av hög beredskap?
Sensitisering
Guide till att planera återhämtning (Engelska)
Våra kroppar är utvecklade för att lägga märke till saker som kan vara skadliga för vår hälsa och kroppsliga säkerhet.
Denna känslighet hjälpte våra förfäder att hålla sig säkra i en värld full av hot
Vår tröskel för att reagera på något som ett hot kan gå upp och ner. När vi är stressade kan kroppens larmsystem bli känsligare, vilket gör att den reagerar på saker som normalt inte skulle vara ett problem.
Med tiden kan kroppen ändra sin grundinställning så att det blir vår nya autopilot att vara hyperreaktiva på hot. Denna process kallas ”sensitisering”. Det kan ske i olika kroppssystem.
Våra sinnen kan till exempel bli överkänsliga. Det kan orsaka problem som ringningar i öronen, att vi störs av starkt ljus eller att vi känner smärta mer intensivt.
Vårt immunsystem, som reagerar på skadliga kemikalier och sjukdomar, är ett system som kan bli sensitiserat. Det kan lära sig att reagera på vardagliga saker som ett hot. Det här ger oss symtom som om vi vore allergiska mot många olika saker eller som att vi alltid var på väg att bli sjuka.
Utforska interaktioner
-
Reglering av nervsystemet.
-
Inflammation och autoimmunitet.
-
Träning och inflammation.
-
Sensorisk sensitisering.
-
Mikrobiomet.
-
Det neuroimmuna systemet.
Bygg upp tolerans för att motverka sensitisering
Hjälp kroppen att slappna av
När du är stressad blir kroppen automatiskt mer känslig för saker som stör den. För att bygga upp toleransen behöver du lära dig att gå över i fysiologisk vila. Detta innebär långsam, djup andning och ett lugnt sinne. Genom att slappna av tillåter vi kroppen att stänga av det höga beredskapsläget.
Låt din kropp veta att den är okej
Din kropp behöver veta när sjukdom eller fara är över. Genom att röra på dig försiktigt, vara utomhus, äta näringsrik mat och umgås med vänner hjälper du din kropp att förstå att det värsta är över.
Introducera triggers gradvis
Man kan inte bygga upp tolerans genom att undvika triggers. Undvikande av triggers hindrar de sensitiserade systemen från att uppdatera sina reaktioner. Exponering är en av de mest effektiva metoderna för att arbeta med sensitiseringssymtom. Du kan börja med att utsätta din kropp för en mycket liten del av det som stör dig och sedan öka ”dosen” lite i taget så att kroppen får tid att anpassa sig.
Behåll lugnet när du utsätter dig för triggers
Det är okej att utlösa obehag när man arbetar med exponering, men det är viktigt att hitta sätt att få kroppen att återgå till lugn och ro. Om du inte har hittat ett tillförlitligt sätt att få kroppen att återgå till fysiologisk vila (SNS → PNS) bör du arbeta med att utveckla denna färdighet innan du börjar arbeta med exponering.
Gör inte saken värre
Det är viktigt att inte stressa kroppen för mycket på en gång. Det kan orsaka ny känslighet. Ta det lugnt (börja lågt, gå långsamt). Om du har varit mycket orolig för vad dina symtom kan betyda är det också viktigt att minska en del av denna stress. Försök att berätta en ny historia. Att utveckla tillit till din kropps förmåga att återhämta sig och anpassa sig hjälper kroppen att känna sig tillräckligt trygg för att slappna av.
Professionellt stöd
Om du har symtom från immunsystemet som är nya eller oroande är det viktigt att du diskuterar dessa med din läkare. Din läkare bör bedöma och undersöka dig och kan eventuellt rekommendera ytterligare undersökningar. Detta för att inte missa en infektion eller autoimmun sjukdom. Dessa typer av sjukdomar orsakar många liknande symtom som personer med ett sensitiserat system upplever.
Det kan vara frestande att tänka att vi bara kunde ta mediciner för att stänga av sensitiserade reaktioner. Antiinflammatoriska läkemedel, t.ex. antihistaminer eller NSAID, hjälper vissa människor att hantera symtom från ett sensitiserat immunsystem. Men den strategin är ofta mindre hjälpsam än den verkar. Morfinbaserade smärtstillande medel hjälper oss t.ex. att undvika smärta på kort sikt, men på längre sikt är det känt att de ökar sensitiseringen.
Om du har efterhängsna symtom som stämmer överens med sensitisering är det en bra idé att ta hjälp av sjukvårdspersonal med att ta fram en personlig plan för att bygga upp toleransen. Vilken plan som är bäst beror på din kropp och vad som orsakar din känslighet. Om t.ex. träning triggar symtom kan en fysioterapeut hjälpa dig att ta fram ett personligt träningsprogram som passar dig. Om du störs av vissa livsmedel eller kemikalier kan du behöva träffa en dietist eller en allergispecialist. Om rädsla står i vägen kan en psykolog hjälpa dig att hantera ångestkänslor under exponeringen. Om du har mycket svåra symtom kan du ha nytta av ett team med olika yrkeskategorier som kan hjälpa dig att hantera problemet från flera olika håll.
