Energi och motion.

Fysiologin bakom utmattning

Hjärnans nivå

Trötthet förstås förmodligen bäst som ett verktyg som hjärnan använder i sin energibudgetering.

Det är mycket viktigt att hjärnan inte får slut på resurser, så trötthet tenderar att slå till när det finns en möjlighet till det på horisonten.

Det innebär att trötthet baseras på förväntningar och den information vi har just nu (kontextuell information), och precis som andra symtom är det en upplevelse som genereras av vår prediktiva hjärna .

En del av denna kontextuella information kommer från andra system i kroppen.

Vi känner oss till exempel trötta när vi har en infektion eller inflammation. Immunsystemet signalerar till hjärnan att vi behöver spara energi, för att vi kanske måste bekämpa en patogen eller återhämta oss och läka.

Hjärnstammen

Det autonoma nervsystemet kommunicerar på hjärnstammens nivå och har en central roll i signaleringen av trötthet och energireglering.

Det här är komplicerat (en liten mängd stress kan öka energin på kort sikt – och fysiologisk avslappning kan faktiskt få dig att känna dig utmattad), men långvarig fysiologisk stress leder till en lägre tröskel för att utlösa symtom.

Det autonoma nervsystemet reglerar också blodflödet i hela kroppen, inklusive till muskelvävnaden .

Muskelvävnad

Av uppenbara skäl har forskare som letar efter vetenskapliga fotavtryck av trötthet dragits till skelettmuskler.

När man tittar på muskler som är trötta kan man se ett minskat blod- och syreflöde till musklerna (perfusion) och en mindre hälsosam miljö runt cellerna.

Immunceller kan aktiveras i denna miljö och spela en roll för att upprätthålla muskelcellernas sömnliknande skyddstillstånd.

Skelettmuskelceller

Muskelcellerna i sig kan uppvisa förändringar när tröttheten blir långvarig.

Till exempel blir de jonpumpar som är viktiga för att upprätthålla cellernas kontraktionsförmåga långsammare.

Detta innebär att vissa joner, framför allt natrium och kalcium (Ca2+), ansamlas inuti cellerna.

Den här ansamlingen av joner kan påverka styrkan i muskelns sammandragningar.

Mitokondrier

Mitokondrier är små organeller som lever i alla våra celler. De härstammar från bakterier, men har varit en grundläggande del av fysiologin i eukaryota celler i över en miljard år.

Mitokondriernas främsta uppgift är att producera energienheten ATP, som driver många processer i cellen, bland annat jonpumparna.

För detta behöver mitokondrierna syre, som sipprar ner till dem från luften vi andas via cirkulationssystemet (perfusion), och energi från maten vi äter.

En annan funktion hos mitrokondrierna är att de fungerar som en kalciumbuffert. När kalcium ansamlas i muskelcellerna suger mitokondrierna till en början upp det.

Men efter en viss nivå blir kalcium milt giftigt för mitokondrierna, och det saktar ner deras produktion av ATP.

ATP behövs för att pumpa jonkanalerna, som saktar ner ännu mer: en dysfunktionell loop etableras.

Hela bilden

När man tar hänsyn till helheten tyder bevisen på att dysfunktionella kretslopp etableras på flera nivåer vid svår och långvarig utmattning (se figur).

Nya dysfunktionella jämvikter skapas och det blir omöjligt att urskilja vilken loop som startade först och vilka som är följdeffekter av dysfunktioner i andra delar av systemet.

Hela systemet påverkas dock av rörelse.

Därför är det viktigt att du rör på dig, stretchar, dansar, promenerar eller simmar inom kroppens gränser för att väcka musklerna till liv.

Låt oss ägna ett ögonblick åt att ta itu med några vanliga missuppfattningar om PEM (Post Exertional Malaise – Ansträngningsutlöst försämring):

1: PEM förekommer endast vid Myalgisk Encefalit (ME)

Du kanske stöter på idén att krascher efter ansträngning uteslutande är knutna till ME.

Även om det är sant att personer med ME upplever PEM, är det viktigt att komma ihåg att detta symtom inte är begränsat till ett enda tillstånd.

PEM är ett symtom som kan ses i många olika situationer, och det här symtomet enbart kan inte kopplas till vilken slags tillstånd eller hur allvarligt tillstånd det rör sig om.

2: Träning är skadligt om du har PEM

På internet kan man ofta läsa att träning kan vara skadligt och förvärra symtomen. Det är viktigt att hålla denna skrämmande tanke i balans.

Även om det finns exempel på att träningsbehandlingar inte har implementerats på rätt sätt och att personer har pressats för hårt, är det viktigt att inse att ett lugnt och skonsamt förhållningssätt till rörelse är nödvändigt för att återuppbygga hälsan.

Det viktiga är att arbeta inom kroppens gränser och gradvis bygga upp toleransen, utan att gå för långt för snabbt.

Du kan läsa våra råd om gradvis ökning av aktivitet och s.k. ”pacing” i vår Guide to Recovery Planning Skills

3: Du kan inte lita på forskningen?

Du kanske stöter på påståenden om att forskning om graderad träningsterapi (GET) är otillförlitlig eller att den är behäftad med bedrägeri. Sådana påståenden kan förståeligt nog vara oroande.

Det här är ett omtvistat område inom vetenskaplig forskning, och ideologiska ståndpunkter om trötthetstillståndens natur leder ofta till en polarisering av argumenten. Därför kan det vara så att påståendena om olämplig forskningspraxis har överdrivits. En nyligen genomförd metaanalys av alla befintliga vetenskapliga studier visar att GET överlag har en positiv inverkan på personer med utmattningssyndrom*.

*Ingman, Tom, et al. ”A systematic literature review of randomized controlled trials evaluating prognosis following treatment for adults with chronic fatigue syndrome.” Psychological medicine 52.14 (2022): 2917-2929.